Deferipron

Proteinet frataxin är involverat i hantering av järn i cellernas mitokondrierHos personer med Friedreich Ataxi (FA) bildas inte tillräckligt av detta protein till följd av ett ärftligt fel i en viss gen. Resultatet blir att järn lagras i mitokondrierna som tar skada av detta, vilket leder till att cellen inte får tillräckligt med energi för att kunna fungera och den dör.

När detta blev känt började man fundera på läkemedel som kan avlägsna detta järn. Det finns andra sjukdomar där kroppen lagrar på sig järn eller där järnhalten blir för hög till följd av att man behandlar sjukdomar med blodtransfusioner. För dessa tillstånd har man tagit fram läkemedel som avlägsnar överskottet av järn i kroppen, så kallade järnkelatkomplexbildare. Det gjordes även någon mindre studie då man testade den här typen av läkemedel på patienter med FA med negativt resultat. Personer med FA har inte överskott av järn på samma sätt som de för vilka den här typen av läkemedel är framtagna. Resultatet vart att man ansåg att den här troligtvis inte var rätt typ av behandling av FA.

De forskare som fortsatte intressera sig för detta ansåg att det behövs mer selektiva läkemedel som kan transportera järn ut från mitokondrie till cellen. Det visade sig finnas ett sådant läkemedel: deferipron eller ferriprox. Ferriprox är namnet på läkemedlet och deferipon är den aktiva substansen.

Deferipron visade sig i försök på celler från FA patienter, kunna transportera bort järn från mito-kondrie. Man påbörjade då mindre kliniska prövningar i Frankrike på en mindre ungdomar med FA och kunde konstatera att man fick liknande resultat som i försök på celler. Vissa patienter upplevde förbättringar i form av bättre känsel i fötter, bättre motorik och liknande. Man ska dock komma ihåg att detta var en öppen prövning där alla visste att de fick ett verksamt läkemedel. Viss positiv effekt kan alltså bero på placeboeffekten.

Liknande prövningar har genomförts i flera länder med liknande resultat. Några få väldigt positiva fall har rapporterats men man har hört mindre om de som inte fått någon effekt eller drabbats av biverkningar. Dessa prövningar har i alla fall lett fram till att man vet ganska väl vilken dos man bör använda. För hög dos kan vara rent skadlig och leda till allvarlig järnbrist.

Då man trots allt sett positiva resultat så inleddes en dubbelblind klinisk prövning i flera länder 2008. Detta är en s.k. fas I och fas II prövning där man undersöka hur säkert deferipon är och hur väl det tolereras av FA patienter.

Resultatet av den kliniska prövningen var ganska nedslående. I studien, som genomfördes i Frankrike, så delades patienterna upp i fyra grupper, där tre av grupperna fick olika stor dos Deferipron och den fjärde gruppen fick placebo. Den grupps som fick högst dos Deferiprone fick avbrytas i förtid då patienterna försämrades neurotiskt. I mellangruppen kunde man inte påvisa någon effekt på hjärtat men även här såg man en negativ effekt på neurotiska funktioner. Hos vissa individer såg man vissa förbättringar och det gällde främst de som hade milda besvär redan från början. På grund av dessa resultat så har man mer eller mindre beslutat sig för att lägga ner det här spåret.

Det finns ett antal artiklar publicerade om järnkelatkomplexbildare för behandling av FA. Här är ett litet urval:

A Munnich et al. 2008 - Cell functions impaired by frataxin deficiency are restored by drug-mediated iron relocation
CK Lim et al. 2008 - Protection against hydrogen peroxide-mediated cytotoxicity in Friedreich's ataxia fibroblasts using novel iron chelators of the 2-pyridylcarboxaldehyde isonicotinoyl hydrazone class
ZI Cabantchik et al. 2008 - Redistribution of accumulated cell iron: a modality of chelation with therapeutic implications
A Munnich et al. 2007 - Selective iron chelation in Friedreich ataxia: biologic and clinical implications


Observera – Experimentera inte på egen hand med järnkelatkomplexbildare. Detta är inte något ”ofarligt” likt idebenon utan potenta läkemedel.